Ingemar Stenmark, världscup i Åre. Foto: Hallings foto/Jamtlis fotosamlingar

100 världscuptävlingar: Stenmark, Pärson, Maier, Vonn och många andra av världens bästa har firat triumfer i Åre som blivit en internationell alpin tävlingsort som älskas av åkare på alla nivåer. Men det var ingen självklarhet att byn med 1400 invånare skulle bli vad det är idag. – Det är skidåkningen som drivit utvecklingen framåt, säger Nalle Hansson.

Han sitter lugnt tillbakalutad i fåtöljen på Nationalarenan. Telefonen ringer i ett kör. Något som ska avhandlas – en ÖFK-match som ska planeras kanske – mest för jämnan. Nalle Hansson ligger inte på latsidan även om han numera har lämnat tävlingsorganisationen i Åre. I form av lagledare, åkare, arenaansvarig och med mera har han varit med på samtliga världscuptävlingar i Åre. Vilket är då hans starkaste minne från världscupen i Åre? Det var när otroliga 29 000 hade kommit för att se Ingemar Stenmark på hemmaplan.

–  Stenmark 1977. Då jobbade jag med landslaget och fick åka hem och ta hand om starten. Det var en stor grej att stå där uppe starten och se hela sjön full med bilar. Det är ett minne för livet, helt makalöst.

Nalle Hansson

Första byggstenen mot att göra Åre till internationell skidort lades när Åre fick alpina VM 1954. Det var norrmannen Stein Eriksens VM. Den då 27-årige legendaren blev först någonsin med att ta trippla guld i alpina VM. Sara Thomasson, Åre, och Stig Sollander från Frösön höll den svenska fanan högt med ett varsitt brons i slalom respektive alpin kombination. Det var också Sigge Bergmans och Bengt Henrik Stenssons VM. Stensson, mer känd som Bibbo Nordenskiöld, hade ett gott förhållande med Marc Hodler (ordförande för Internationella skidförbundet mellan 1951 och 1998) och Serge Lang (skidlegendar som var med och startade upp alpina världscupen) vilket gav VM-ansökan en extra skjuts.

– Utan Bibbo hade tävlingarna i Åre aldrig kommit igång så snabbt som det gjorde. Han var otroligt drivande och en stor del i att Åre fick VM 1954. Han var före sin tid i mycket, mycket framsynt och förekommen, säger Hansson.

Nationalarenan är idag en anläggning med toppmodern belysning och snötillverkningssystem och med ett arenahus som inhyser VM-bolaget Åre 2019 och Svenska skidförbundet. Det är lätt att glömma allt svett som låg bakom tävlingarna innan tekniken utvecklades till vad den är idag.

– Idag är det ju supermodernt om man jämför med början av 80-talet när vi byggde första snöanläggningen. Jag minns att jag körde den själv ibland på nätterna. Det var ju ingen som ville nattetid men idag är det ju en självklarhet att man har folk ute.

Det är inte bara snötillverkning och utrustning som blivit bättre. Att frakta åkare, funktionärer och volontärer, som idag sker med en lift som kan frakta 3200 personer i timmen, innebar tidigare en logistisk mardröm. Olympialiften som ersattes av VM:8an 2006 byggdes först 1984 och Gondolen 1989. Innan dess var det bara Kabinbanan som gick hela vägen upp till starten. Alla som skulle upp fraktades med bussar till Kabin och fick åka transportsträcka till start. Vid något tillfälle tolkade funktionärerna bakom skoter på en väg som går parallellt med E14. Det var en mindre lyckat.

– Det var grus på vägen och det slog upp eldkvastar. Man fick ju ersätta skidor och hålla på, det var inte så kul då, berättar Hansson.

1984 byggdes också Gästrappet och Störtloppet och Åres tävlingsarena flyttades. Det var särskilt en tävling som avgjorde att arenan skulle flyttas. En bråkdel av åkarna kom i mål, resten åkte ur eller föll. Anledningen? Den nya vikkäppen.

– Det var brant och jäkligt där vi körde och tränarna hade inte anpassat sig till vikkäppen när de satte banorna. De körde bort sig och typ 15 stycken som kom i mål. Då bestämde vi att vi definitivt skulle flytta.

1986 arrangerades en världscuptävling i störtlopp. Det var nervöst. Och skidlegendaren Bernhard Rüssi, som var Nalles följeslagare under tävlingen, hade ett galet förslag på hur de skulle göra det mer utmanande för åkarna.

– ”Låt det vara öppet (för turisterna) innan tävlingen” sa han. Är du inte klok? sa jag men jag gjorde som han föreslog och vi hade öppet ett par timmar innan vi satte banan.

Det var en risktagning som slutade i succé.

–Jag var nervös för hur åkarna skulle ta det. Alla kom hit och tänkte ”vaddå, det finns väl ingen terräng för att åka störtlopp i Åre” men efteråt fick vi beröm av landslagen för hur vi hade byggt det.

Från mitten på 80-talet och framåt har Åre stått värd för världscuptävlingar i stort sett årligen. I slutet av 90-talet började det pratas om att Åre borde ansöka om VM igen till 2005. För att det skulle gå vägen krävdes det att Åre stod på världscupschemat årligen men det skulle inte vara något problem. Åre hade gott rykte och hade levererat. Men allt hårt jobb höll på att gå om intet på hösten 1998 då Åre stod på tävlingsschemat inför säsongen. Under den höstens FIS-kongress fick arenaansvarige Nalle Hansson då ett stressat samtal där det meddelades att Åre höll på att strykas ur kalendern.

– Jag blev alldeles kall. FIS hade tittat på besiktningen och sa nu att det saknades A-nät i Stövelbranten. ”Om 21 dagar besiktar vi igen annars stryks Åre ur kalendern” sa de.

Hansson och hans team satte igång direkt med att gräva och gjuta och någon måste ha bett till vädergudarna den hösten.

– Det var oktober och det skulle ju börja snöa snart. Men då hade vi den varmaste oktober och november i mannaminne. Vi flög och vi gjöt och det bara flöt på. Jag jobbade som ett djur och efter två veckor var allt på plats, säger Nalle Hansson.

Sedan 1969 har Åre arrangerat över 100 världscuptävlingar. I februari 2019 arrangerar Åre alpina VM för tredje gången.

Det behövdes inte ens en besiktning. Nalles ord på att det var ordnat räckte för FIS representant och därmed var ansökningsprocessen säkrad. Det blev ett alpint VM, inte 2005 men väl 2007: en succé, trots att vädret orsakade inställda tävlingar de tre första dagarna. Facit blev sju svenska medaljer varav tre guld och ett brons till Anja Pärson, ett silver till Maria Pietilä-Holmner och ett för svensk del ovanligt störtloppsbrons till Patrik Järbyn. Dessutom kom Sverige tvåa i lagtävlingen.

Genom åren har Åre och tävlingsorganisationen samlat på sig värdefulla erfarenheter. 2014 blev det också klart att det blir ett till alpint VM 2019 och i skrivande stund är det åtta månader kvar tills världseliten åter samlas i Åre för att göra upp om medaljerna. För Åre betyder VM och världscupen mycket och de internationella tävlingarna är en viktig katalysator för byns utveckling.

– Jag hävdar att Åre inte hade sett ut som det gör idag utan världscuptävlingarna. Tävlingarna är motorn i allting, säger Nalle Hansson.

Vill du se vem som vann, vem som kom tvåa och trea? Nedan finns listan på de världscuptävlingar som arrangerats i Åre.

World Cups in Åre 1969-2018